En annan del av mig

Som vanligt har man en hel del tankar. Många av dem gör sig mer påminda under nattkörningen:).
Dagtid/jobb i all ära och vad det innebär

men...

...det är på natten vårt "dagliga bröd" tillverkas, packas och levereras för att vi konsumenter ska få färska varor i butiken.

...det är på natten vägarbetarna kommer ut/fram på de stora vägarna när trafiken lugnat ner sig så att de kan byta ut vägskyltar, belägga vägen mm. Detta för att vi dagen efter ska få så problemfri framfart som möjligt.

... det är på natten många företag och industrier får sina lokaler städade av ihärdiga och duktiga firmor. Likaså stadens gator.

...det är på natten tunnelbanevagnar, stadsbussar och andra kollektiva färdmedel lagas, reperars och tvättas för att vi ska kunna åka säkert och fräscht påföljande dag.

...det är på natten många ser till att befolkningen ökar i antal.

...det är på natten många tjuvar och andra brottslingar har sin sk "arbetstid"

...det är på natten vi uppskattar elektrisitet och ljuset mer än vanligt så vi slipper vara rädda en grå höstdag

...det är på natten en taxichaffis är den stora räddningen för att Du ska komma hem när övriga färdmedel har slutat gå för natten (pga punkt fyra ovan)

...det är på natten många av oss har sitt nöjesliv ute på krogen, dansbanan eller en hemmafest.

...det är på natten du startar den långa resan till ett annat land för att du ska komma fram till slutdestinationen under dagtid

...det är på natten man normalt ska sova och samla energi till nästa dags äventyr.

...det är på natten den hemlöse/uteliggaren mår som sämst

...det är på natten (i sverige) solen lyser stark någon annan stans och sprider ljus och värme

------ bara för att nämna LITE! ------



MEN hur skulle det se ut om alla ville jobba/göra sina aktviteter under dagtid? Landet skulle garanterat stanna...

Så nästa kväll du går och lägger - skänk en tanke till de som tar vid där du slutade din dag just för att du ska få din nattvila och kunna vakna till en ny dag med bra förutsättningar :)

Och du som börjar ditt arbetspass eller gör nåt annat när de andra är hemma -  ta åt dig och inse att utan dig skulle det inte finnas ett fungerande/livligt samhälle.

Sov gott! ;)

... att jag uppdaterar bloggen.? Var visst ett tag sen jag skrev nåt här :s. Det är ju kul att skriva!

Men på senare tid har jag faktiskt tappat det vardagliga suget lite. För det har ju funnits saker att skriva om, om jag velat/orkat. Men när man känner att vardagen inte ger så mycket inspiration eller/och att man inte orkar göra nåt åt det, då är mindre motiverat att dela med sig av sitt liv här..

Ska försöka göra en liten sammanställning av lite av vad som hänt sen jag fyllde 30 :) Och det är några vänner som säger att denna lilla down är någon form av 30års kris? Kanske de har rätt.

Nåväl. För ett par veckor sedan hade jag bestämt att jag skulle åka ner till småland och min kära hemort och hälsa på. Även om mamma och pappa var uppe och hälsade på några veckor innan så var det ju långt ifrån många av de jag vill träffa på "hemmaplan"

Sagt och gjort. Satte mig på tåget ner utan att ha bestämt när/hur jag skulle åka hem till sthlm. Och tur var väl det. För efter tågbytet i Linköping blev svaret enkelt! - Flyga hem (utan Redbull). För härdanefter ger jag inte mycket cred för SJ. Att sitta och åka gammal rälsbuss/tåg (?) sista två timmarna ner mot hemorten är inte vad jag kallar "prisvärt resealternativ" och allt vad de vill kalla sig för. Speciellt inte när det regna in i den samma. Hmm..
För SJs priser är inte relevanta mot vad det ger i utbyte. Inte heller om man jämför det dyra priset med att flyga eller köra bil och vad det ger ur miljösynpunkt.

Nog om det. Ner kom jag iallafall. Lite god, riktig husmanskost hos föräldrarna innnan jag smet iväg till danskursen som fortfarande lever vidare i det lilla samhället Ruda. Där lyckades jag "samla" många på en plats helt automatiskt av de som jag ville träffa. Lite smart är man allt.En del blev mycket överaskade.

Ett annat givet inslag i mitt besök var förstås mina syskonbarn och träffa dem utan stress eller tider att passa. En hel eftermiddag med Melvin, 4år, med bl a besök i lekparken stod på schemat :)

Även min käre mor bidrog till en trevlig kväll denna gång. Eftersom jag som bekant fyllt år tidigare i höst utan att direkt firat det hade hon bjudit hem mina farbröder med respektive på lite kvällsfika. Fick några fina presenter men som tyvärr fick läggas till arkivet till vidare då jag ännu inte har någon egen bostad som jag kan sätta MIN nich på.
Mammas nya stolthet, förutom barn och barnbarn, var en nyinskaffad kattunge på 12v som hon tagit hand om efter att några idioter lämnat dem åt sitt öde i kartong längs med motorvägen..

Efter lite mer besök, både inom occh utanför samhället, var det så småningom att ta sig mot Stockholm igen,. Denna gång med flyg som bekant. 50 min med flyg till Bromma är nåt som jag gärna gör fler gånger. Speciellt när det dessutom är BILLIGARE än tåg.  Härligt att se Stockholm från ovan :)

För några veckor sen hade vi även möte på jobbet med efterföljande boulespel och lite party. Och det var riktigt kul (och svårare än jag trott) att spela boule på riktigt vis (med instruktörer): Det var långt ifrån hur man brukar göra på midsommar. Kul med att umgås lite civilt med jobbarkompisarna ibland åxå.

Även en gymt trevlig och kul tacokväll med goa vänner i Åkersberga. Ni som har Face kan se bilder där :)

Finns mer att skriva om, om man vill gå in på lite mer små saker. Men känns som att dett inlägg blivit långt nog.

Vill dock avsluta med att reflektera över ett par saker.
Det ena är att dansen är det nog dax att ta "time-out" från. Varit ute några gånger på sistone men inte känt mig glad över att få dansa eller haft nån känsla i det hela. Och trots att jag dansat i drygt 8,5 år så känns det som om man trillat ner till ruta ett och dansar som en nybörjare, utan takt, roliga/nya turer, spex, bjuda på sig själv som person mm..

Det andra är att jag faktiskt kan erkänna att jag ibland känner mig ensam/bortglömd. Ensam i den bemärkelsen att många gånger när man vill göra nåt/aktivera sig eller bara vara social är det JAG som tagit det första steget till att vilja umgås.  Ytterst sällan det händer nu för tiden att någon pejlar läget rent spontant eller så (och vill träffas), utan ärende. Har några få som hör av sig nästan dagligen men bor tyvärr för långt bort för att ses...
Men ibland känns det faktiskt som om intresset av umgås inte är ömsesidigt... Eller har jag för höga krav på min omgivning?.
Hur som så är det så här det känns emellanåt. Vad som sen är "rätt" eller "fel" är inte min sak att avgöra
Ska inte fördjupa mig mer i det här nu.Svårt att förklara i textform utan att det blir fel. Men jag finns ju också..(?)
Kort kan man väl säga att man saknar en bästis inom stan som man gör allt och inget med. Inte bara prat via telefon/msn. 
Vill dock poängtera att jag har många otroligt goa vänner.... M

Det var det..Tack för du/ni läste ända hit. Lämna gärna kommentar.

/ Maritn

Mysan, mammas nya misse sedan Zimba
inte änvände övergångstället på vägen



Melvin och jag i dubbelåk i rutschekanan
    

Boule på  riktigt vis


inget fusk här inte

 
Tjabba tjena Melvin!!!