En annan del av mig

Att planera eller inte planera. Det var det som var planen. 

Drygt tre veckors semester i Thailand är över och timme för timme, dag för dag kom verkligheten i kapp och man sitter nu och sammanställer resan i denna blogg.

Med endast flygstol till mångmiljonstaden Bangkok och handbagage packat begav vi oss av, jag och min gode vän Per alias Pepan, iväg i en taxi till Arlanda för några veckor sen. Temperaturen ute visade minus 15 grader denna förmiddag i Sveariket.

Efter först flyg till Finland och sedan därifrån (med ett betydligt större flygplan) landade vi så småningom i Thailand på morgonen, lokal tid, ett dygn efter avresan från Sverige. Den enorma temperaturskillnaden mellan kontinenterna blev ett faktum och lite av våra ”engångskläder” åkte i soporna.

Under resan dit hade vi planerat lite löst vart vi skulle ta oss och vilka platser/öar som skulle ingå i ”rundresan” i det förlovade landet för oss Skandinaver. Att säga att något är dyrt i Thailand är ju som att påstå att AMS tar väl hand om alla arbetslösa. Men för den sakens skull betalar man ju inte hur mycket som helst för saker. Och det tillhör att pruta på i princip allt även om det är billigt med svenska mått mätt..Mer om det senare.

Efter lite ändrade planer (eller hur var det, hade vi nån plan?) då det inte fanns någon ledig avgång tidigast efter åtta timmar till Koh Samui hamnade vi så småningom i Pattaya. En taxiresa dit på ca 1,5h för ca 300 sek. Men detta var en av resans nitlotter. Ett ställe lika mysigt som en vältrafikerad grusgrop gjorde att vi bara blev där en natt för att sedan fortsätta till ön Koh Samet (den ön fanns med i vår sk plan). En ö riktigt liten mysig ö som hade det mesta.  Men ändå inte en ö som är något för två singelkillar att stanna för länge på då det var lite FÖR lugnt med både uteställen och shopping.

Blev dock fyra nätter här efter att bl a sett mer eller mindre hela ön och alla ”vart- leder- den- vägen- bäst- att -kolla -så –vi- inte- missar- nåt kul” på vespa. Ett resonemang som även användes vi andra åkturer på andra öar.  När man reser med Pepan så är det en stor lögn att säga att saker och ting hänger upp sig :D. Vilket inte magen heller gjorde… Åkte på magsjuka kvällen innan vi skulle förflytta oss till huvudresemålet, Koh Samui… Magen var helt tömd på både det ena och andra sättet och aptit fanns inte så det var med lite oroande känslor man först åkte båt i dryga halvtimmen, sen taxi i dryga timmen och till sist inrikesflyget i dryga timmen. Och detta för ett pris (drygt 1000 sek) som du inte ens åker taxi i t/r till Arlanda från Stockholm på .

Koh Samui är en ö som har ALLT vad gäller just allt. Och då menar jag inte bara bra och dåliga stränder/boende. Här finns bla en av Thailands finaste inrikesflygplatser, tre golfbanor (först trodde vi att det bara fanns två men tack vare fenomen ovan med vespa hittade vi en till långt uppe bland bergen). En av dessa banor spelas Asien-touren på  om jag fatta Pepan rätt. (Pepan är ett golffreak)  På K.S kan man helt enkelt göra/uppleva det mesta. Krokodilfarmer, vatten fall, ormshower med mera. I det stora hela stannade vi här resten av resan tills det var dags för hemfärd.

Under denna resa har man som ni förstår upplevt mycket. Och det tackvare att vi båda tar det lite som det kommer. Man behöver inte strukturera upp hela resan på en gång. Ta sökandet av boende när vi bytte ö/strand te x. För er som inte varit i Thailand så är det lättare att hitta alla hotell/bungalows om man går på stranden. Utifrån gatan är det näst intill omöjligt att avgöra hur och att det finns ett boende på just den infarten/tvärgatan. Och det är ju närheten till stranden och läget till övriga aktiviteter som är avgörande. Och det var inte utan än att vi mer än en gång kände oss som partypolarna Robban och Berra? i ”Sällskapsresan”. Och då menar jag när de letar efter en krog och säger nåt i stil med: ”Ska vi ta här eller ska vi ta nästa?”. Fast för oss gällde det även vi sökande av boende OCH när vi skulle äta/öla… Vad gäller liknelsen för party party får vara osagt :P

Och ställen vi bott på har minst sagt varierat i klass. Kostnadsmässigt har det inte skiljt så mycket, omräknat i svenska slantar. Ett av boendena var det så pass dåligt städat, slitna byggnader och luftkonditionering som lät som en cementblandare.. Vi skulle stannat på detta boende i tre nätter, vilket vi också hade förbetalat för (ca 100 kr/pp och natt). Men efter natt två gav vi upp efter att vaknat av att grannen på andra sidan väggen hade damsällskap och aktivteter därefter. Och då kan tilläggas att jag sov med öronproppar men vakna ändå…Sista natten fick helt enkelt brinna inne och vi drog till en annan ö, Koh Phangan.. Där hamnade vi, för samma pris, på ett hotell av högre klass utan strand men väl en pool istället. Och namnet, Friendly Resort levde verkligen upp till namnet. När vi till och med lämnade dricks på rummet till städpersonalen efter sista natten påtalade personalen att vi glömt pengar på rummet och kom och gav oss dem tillbaka..Rörde sig i runda slängar om ca 15 sek.

Det var också på den här ön vi fick uppleva något riktigt skumt, bokstavligt talat, på en av stränderna. Ett skumparty! Tyvärr, på gott och ont, hade jag kamera och lite andra värdesaker i fickorna. En liten stund hann jag vara inne i bubblorna innan jag blev för blöt… Men det blev skumma bilder, haha.. 

Är som bekant för många ingen person som dricker mycket eller ofta. Men när man är på en sån här resa i ett varmt och billigt land blir det liksom lite naturligt och nästan självklart att man tar sig en öl på kvällen när solen gått ner. Och det just för att det är sån skön känsla att sitta där på en restaurang vid vattenbrynet eller på en liten bar på köpgatan (eller både och). Eller varför inte bara utanför hyddan/på balkongen. För en Singha (Thailändska ölet nr 1) smakar ju bättre en ljummen kväll där iförd lätt klädsel än på en krog i Shlm.:)

Och när man hittar ett lite favoritställe i form av en ombyggd folkvagnsbuss då är det svårt att inte lockas av frestelsen av en öl/drink. Just för känslan och atmosfären. Denna lilla utebar blev också vår lilla depå under shoppingen. När vi märkte att vi prutade dåligt gick vi helt enkelt tillbaka till ”bussen” och tog en bira innan vi fortsatte. Tror vi gjorde fyra såna depåstopp en kväll J. Som ex köpte vi Dieseljeans för ca 160sek/styck.  Kan ju erkänna att vi ”shoppade”  mer än en  kväll..*ler*

Ja, det går att skriva och berätta mycket mer om denna resa. Men svårt i textform samt att det blir lättare om man kan berätta tillsammans med bilderna. För det togs ca 600 bilder, allt som allt.

Som avslutning på bloggen vill jag passa på att tacka min gode vän Per alias Pepan för en skitkul,  trevlig och ”enkelt” genomförd resa ihop. Det finns mycket dumheter och annat skoj man skrattat åt och jag vet att jag sa till Pepan vid mer än ett tillfälle: ”Tänk på vad du säger. Det kan hamna i min blogg”. Men vissa saker ska inte skrivas här och en del saker minns jag helt enkelt inte. Hur som helst så gick det bättre än väntat då jag av erfarenhet från tidigare resor/äventyr vi gjort att vi båda kan ha starka viljor och vara envisa. Men det var inte för inte vi gav oss iväg för vi visste ju båda att kommer att funka även denna gång. Vilket det också gjorde över förväntan om ni frågar mig.:P

Till sist.. Vi hade ingen större plan(ering) på vår resa men dryga tre veckor går snabbt när man har roligt. Efter lite förseningar landade så småningom vår(at) plan i Sverige och vi återtog svensk (och kall)mark under fötterna. Men i själen lever värmen och roliga minnen kvar läääänge. *ler längtande*

Skål!