Årsblogginlägg

Jaha, för den som trodde att bloggen var lagt på is trodde fel, tyvärr .. Dessvärre har ju facebook tagit över en hel del av den vardagliga redovisningen av vad som händer i ens liv.


Men i denna blogg tänkte jag sammanfatta det gångna året 2010, delvis i detalj och delvis i det stora hela. Så låt oss börja från skratch.


En kort bit in på året åkte jag och min gode vän Pär (Pepan) till Thailand för några veckors semester. Och jag kan nu med facit i hand konstatera att de blev helt klart den bästa utlandssemester jag varit med om. Mer om den finns att läsa i arkivet i mars månad.


Under vistelsen där nere fick jag en förfrågan om att vara med och dela en stuga på Dansbandsveckan på Öland. Visste väl redan vad jag ville men lämnade slutligt besked när jag kom hem. Dock väldigt smickrande att någon, i det här fallet Madde, tänkte på lilla mig som då var ca 800 mil hemifrån ;). Mer om Ölandsveckan längre ner i inlägget.


Direkt efter hemkomsten och dygnet senare när man åter satt med 60 ton under baken en tidig morron ringde min chef tidigt som attans. Efter lite bollande fram och tillbaka visade sig att jag skulle få byta tjänst inom företaget (hade tidigare velat det och nu dök det upp en situation). Detta går att läsa mer i detalj under inlägget ”Wax on wax off – klick” (skrevs i april).
För att summera körningen nu långt i efterhand så var det ett av de bästa val jag gjort. Främst för att jag är (för den som inte märkt det en social människa) och trivs canon med att träffa mina kunder ute på landsbygden. Och man ÄR omtyckt av dem. Mycket för att man bjuder på sig själv; citat: ”Du är den bästa och trevligaste chauffören vi har” fick jag höra så sent som för några dagar sen. *sträcker på mig*


Kort och gott: Jag var tveksam i början vad jag gett mig in på men ångrar inget nu. Kan delvis inte ha det bättre . Tyvärr så är den körningen på upphällningen i skrivande stund.


Vad är väl en veckas semester på Öland i goda vänners lag, dans, lite party och strålande solsken? Ja, inte var den dålig inte. Att skriva om hela veckan nu skulle ta för lång tid och plats. Detta är ju ändå min lilla årskrönika.


Men Öland är Öland, solen och vindarnas ö. En vecka med bara dansare överallt på campingen, alla glada, trevliga och lättsamma (men det är väl så vi dansare är). Utflykt till underbara Böda Sand där man inte varit på år och dar och vidare upp till Långe Erik på norra Öland. Litet brejk från partycampingen var inte fel. Efter en veckas dans och party blev det en liten omväg till mina föräldrar på en närliggande ort. Där stannade jag och mina goa resekompisar, Nanna och Madde till några timmar och blev väl omhändertagna innan vi for vidare till Nässjö för ännu en danskväll. Där med efterföljande bad i en närliggande sjö…Sååå skönt att bli av med svetten innan vi drog mot Sthlm fram på morronkvisten. Stressa/ha tider att passa under denna vecka var ord som inte användes flitigt kan jag säga.


Några veckor senare efter denna vecka åkte jag till Dansbandsveckan i Malung. Den liksom Thailand var delvis inte planerad så mycket..Eller rättare sagt inte alls. Förberedde mig att tälta/bo bilen de fyra-fem dagarna jag skulle vara där. Två nätter ute i en stuga hos Danne och Linda blev det till att börja med. Trevligt som attan och avslappnande men för långt från centrum. Är jag på semester vill man inte vara beroende av bil, vare sig dagtid eller kvällstid. Emigrerade sedan till campingen. Även denna minisemester blev riktigt lyckad trots att man åkte iväg själv. Men dansveckan lockar ju ca 40.000 pers och en hel del folk man känner så ensam i det syftet var jag inte.


Har även lyckats med att äntligen få vara med det som verkligen hör sommaren till; se Allsång på Skansen, - live!


Under sena hösten gjorde jag även slag i saken och bytte bil. Inte ofta eller aldrig man köper en bil UTAN att provköra den. Men hittade en bil långt nere i södra småland hos en bilhandlare som jag sedan lyckades övertala mina kära föräldrar att åka och provköra/granska. Provkörde motsvarande bil här i Stockholm. Affären gjorde sedan upp via telefon och köpet/hämtning av min volvo v.50 -05 var ett faktum. Min gamla trogna ”padda” sålde jag på nätet bara fyra dagar innan.


I lagom tid till jag skulle fylla 31 (27 i själen) fick jag äntligen en helg på tu man hand med min allra bästa bästaste och alltid goa barndomsvän Magnus. En sväng på en restaurang innan med min vän Madde innan Magnus kom och avlöste och öldrickande var ett faktum. Dagen därpå gjorde vi även en guidad takvandring i Gamla Stan för att sedan avsluta kvällen med bowling och en sväng till Golden Hits. Klart den bästa grabbhelg jag haft under året. Kalle, min kombo, var även med och firade.


 Möte med nya människor är något som nog präglat detta år mest. Som jag tidigare nämnt bytte jag tjänst inom företaget och därigenom träffat, om än bara ytligt, mycket nytt folk. Och jag kan utan att överdiva påstå att de kunder jag levererar gods till har verkligen fått mig att trivas på jobbet. Alltid glada, trevliga och skojfriska. Kanske kan bero lite på mig själv också .


I våras gick jag och en av mina goaste tjejkompisar danskurs uppe i Norrtälje. Kursen i sig är en historia men där träffade vi en person vid namn Camilla. Att hon, med sitt minst sagt varma ödmjuka hjärta och vackra leende senare skulle visa sig bli en av de personer som betytt mest och blivit en nära, god och trygg vän under året för mig var kanske inte helt otippat. Får heller inte glömma veckan i Malung. Där, fast inte lika helt okänt, träffade jag ytligare en av mina nuvarande närmsta vänner, Jasmina.


Har även träffat underbara personer på både nära och långt håll som satt guldkant på tillvaron på olika sätt. Några av dessa är…. Näe, trodde ni verkligen jag skulle avslöja det.


Året avslutades även denna gång i goda vänners lag med tre rätters och lite skumpa vid 12 slaget. Ett lugnt och trivsamt firande.


Givetvis har inte hela året varit glatt och positivt. Men de som varit mindre lyckat är för privat för att skrivas här. Och det finns säkert en del småsaker också som betytt en hel del. Men allt går inte att få med.


Som avslutning på detta inlägg vill jag referera till någon som min tvillingsjäl Madde sa inför Öland: ”Detta kommer att bli den bästa sommaren”. Vill dock dra det ett steg längre och säga det varit ett av de bättre åren på länge om man slår ut det totalt.


 Nu blickar jag framåt mot ett ännu bättre år. ”Den som tittar för mycket bakåt går med ryggen in i framtiden”

Tack för du läste hela och lämna gärna kommentar här eller på Face.


När jag ändå håller på...


Gokväll kära läsare, om det nu finns några :)

Har nu suttit i ca en timme och försökt ändra utseendet lite på bloggen här..Men det är inte lätt om man vill ha en personlig touch över det hela..Ändå har jag tagit hjälp av olika designsidor för att få hjälp..Men men, det hjälps tydligen inte så nu är det som det är och jag är uppenbarligen inte så smart vad gäller koder och stilmallar som man ska gå in och ändra på..

Så istället för det tänkte jag skriva ett inlägg här om sommaren, igen..Varför inte göra två flugor på smällen när jag ändå är inloggad :D

Inte det mest uppmuntrande inlägget om sommaren kanske utan en reflektion över att den tråkigt nu är över för i år :(

Hur märker man då att sommaren är över, även om det forfarande finns fina kvällar att ta vara på?
Som yrkeschaffis man är har jag märkt i trafiken att alla storstadsbor nu kommit hem till stan igen..Det är köer i trafiken som aldrig förr åt alla håll och kanter vissa tider på dygnet.  Även leveratörsmässigt märks det.. Nu är det ordinarie folk som jobbar och man "vet" när andra leveratörer är på plats, vem som öppnar lagerdörren mm istället för massa olika ersättare, på gott och ont.

Svårt att hitta p-platser både i stan och hemma utanför bostaden. Solen har lyst med sin frånvaro lite väl länge nu. Har personligen inte solat sen i mitten av juli.. Är ju soldyrkare..

I tisdags för drygt en vecka sen åkte långbyxorna på (i jobbet främst).. Jobbat i shorts sen början på sommaren och ha då i åtanke att jag jobbar med kyl och frys varor. 

Många nöjesställen slår snart igen portarna för säsongen liksom många turistorter (främst de vid kusten) blir precis öde..

Men det mest persoliga avstampet mellan sommar och höst är att utedanserna på logar och folkparker nu är över.Som ett känt utryck säger : "De gå int å förklar för någe som int nå begriper". För det är ju ändå något speciellt med att dansa utomhus... 

Näe, precis som i förra inlägget så gäller det att blicka framåt nu..Även om jag inte är nåt stort fans av främst hösten...
Men det händer lite kul framöver närmsta tiden så det blir nog lattjolajban emellanåt också med goa vänner. :)

Detta vänner. är sommar på hög nivå...Både bildmässigt och låtmässigt : http://www.youtube.com/watch?v=bT-brWmElvA

Tjao!


Blickar framåt men sneglar lite bakåt



Det känns som om sommaren snart är över även om jag vägrar inse det. Månne det bero på detta omväxlande väder tro som näst intill är höstlikt..?


Nåväl. Det var inte det denna blogg skulle handla om, även om det blir lite tillbaka blickar på lite av det som hänt under sommaren..


Dans
är som för många i min omgivning ett stort intresse. Och då handlar det om dans till dansband i form av bugg och foxtrot. Och NEJ, det är inte till band som Lasse Stefanz, Thorleifs och Vikingarna som jag och mina vänner åker miltals till för att dansa till. Dansband är som bilar: det finns ett bra utbud som passar yngre förare/dansare med lite coolare stil och attityd. Blender, Zlips, Sannex, Gamblers etc etc…


Och man kan nog säga att dans inte länge är en hobby/ett intresse utan en livsstil. För att ge en liten bild av vad jag menar kommer nu lite hur det har sett ut på sistone.


När sommarsemestern skulle planeras och lämnas in till chefen så utgick mina två veckor jag plockade ut i syfte med att dansa. Vecka 27 var sedan långt innan hemkomsten från Thailand i vintras inbokat i filofaxen då dansveckan på Öland gick av stapeln. En vecka med trevligt umgänge, lite fest, mycket dans. Den andra semesterveckan, vecka 29 var i det stora hela ämnat för dans uppe i dalarna och Dansbandsveckan i Malung.


Med helger inräknat blev det 19 dagars ledighet. Av dessa dansade man 13 dagar och bilen rullade ca 230 mil för ändamålet. För efter Ölandsveckan blev det en liten omväg på ca 10 mil för att dansa på ännu ett ställe (som lustigt nog blev den bästa danskvällen av dessa åtta).


Lite så såg det ut under sommaren. Och det är nu det intressanta kommer för den som fullständigt inte bryr sig om ovan.


Dans är som vilken hobby som helst, eller? Näe, jag tror faktiskt inte det. För även när man inte har semester är man ute och far periodvis land och rike runt för att dansa till sina favoritband, träffa sina goa (dans)vänner och få svettas lite ihop., medvetet:)


Och säg den hobby där man först tar sig en uppfriskande dusch någon timme innan man ska åka, sätter sig i en bil med trevligt sällskap (händer ju även att man åker själv. Ska det hända något får man göra det själv som det heter). Åker i många fall runt 5-20 mil ENKEL resa. En till tre timmar senare efter duschen är man i full fart på ett dansgolv, svettas så att duschen nästan känns förgäves, skrattar, kramar, gnussar och i mångt och mycket bara njuter av tillvaron. Ytligare några timmar senare sitter man i bilen på väg hem igen, undrar vart danskvällen tog vägen. Man kommer hem, trött som en nyfödd kattunge, tar sig ännu en dusch efter att ha bytt vätska (svettats) med många av det motsatta könet. För många har även x antal svettiga tröjor fått bytas under kvällen.


Men det är här många gånger (inte alltid ska poängteras men nästan) det ”onormala” med oss dansare faller in. Hur än mycket du har svettats eller inte, med okända som nära vänner, hur än många mil du har kört etc så gör man det med ett leénde och utan större obehag.
Du vaknar upp dagen efter med kanske lite ont i fötterna eller träningsvärk. Men så blickar du bakåt på kvällen, eller som ovan, en hel vecka, får tillbaka den där härliga känslan och kanske smilet som infann sig under vissa stunder eller hela kvällen och bara konstaterar:. Detta var värt allt det, även rent pengamässigt och har svårt att se det onormala. Och om några dagar eller en vecka är det dags igen för samma rutin fast ett nytt dansställe med nytt folk .


Då blickar man framåt lika mycket som man vill se bakåt.. :)



Detta ÄR INTE bara min hobby utan det ÄR en LIVSSTIL också :)

1)  2) 
3)Malung 2010   4) 

1 - Dans på Dansbandskampen för något år sedan
2 - Smygreklam på jobbet (inga dekaler på utisdan sa cheferna. Ingen sa nåt om insidan)
3 - Ibland är man några stycken på större danstillställningar..Dansveckan i Malung t.ex
4 - Logdans är varmt men också något som hör sommaren till.


Nej, nej, nej!

och åter nej...

Vet att det är vääääldigt länge sedan jag skev något här..Ja, flera månader och lite till säkert..


Och jag har INTE gett upp bloggandet..:För som jag skrev i ett inlägg i början av bloggkariären så har jag inga problem med att hitta saker att skriva om..
Men nu har det varit (och är) sommar så jag har helt enkelt inte prioriterat min blogg för fem öre :P.:Kan nog till och med erkänna att jag glömt bort att jag har en som behöver uppdateras lite oftare..:S


Och sen har ju faktiskt Facebook tagit över lite av "dela med sig av vad man gör" funktionen...Lika bra och konstatera att man blvit fast i Face-träsket...


Jaja, det var lite om det...Kommer ett mera vettigt inlägg så småningom, jag LOVAR :D..För ska jag rabbla upp saker som hänt och vad man gjort sen senaste inlägget kommer jag att få sjukskriva mig med motiveringen: "utslitna fingertoppar pga författarsysslor", haha...


Trevlig kväll! Bjuder på ett par härliga sommarbilder som plåster på såren :D

Tjingeling!/ M

En förbaskat god drink (och dyr)   


Wax on wax off - klick(?)

Efter mitt lilla mastodont inlägg om Thailand kommer här nu ett lite kortare men desto mer blandat inlägg..Tänkte resumera lite vad som hänt sen hemkomsten J


Arbetsmässigt
har det skett en stor förändring. Som bekant för många jobbade jag ju skift och körde b l a på Arla innan ihop med tre andra kollegor fördelat på två fordon. Att delvis inte kunna hålla sig till samma fordon men främst att jobba så mycket kvällar och helger gjorde att jag tröttnade på körningen. Även att ligga och dra fram och tillbaka på Essingeleden 18 gånger i veckan var igen större hit på sikt.


Hann inte mer än hem från Thailand förrän chefen efterlyste mig och ville ha mig på en annan körning som en kille från Manpower kört i väntan på att hitta lämplig chaffis efter att en, i mina ögon sett, av företagets bästa chaufför slutat.
Dessvärre (?) hade MP killen misskött sig och leverantören av varorna vi kör för mer eller mindre ville säga upp avtalet om åkeriet inte hitta någon annan. Lotten eller förmånen föll på mig och av det jag skrivit ovan såg jag min chans att slippa allt det och hålla mig till en och samma bil samt bara jobba dagtid måndag till fredag från kl 0500- 1400 ca. Så här långt känns det bra, får komma ut på landet (Katrineholm, Strängnäs, Eskilstuna med omnejd) även om det varit och är en stressig körning då avsändaren vissa dagar har helt orealistiska leveranstider...


Kan erkänna att jag legat sömnlös vissa nätter i början just pga oron att inte fixa körnigen :S


Sen dess har väl fokus mest legat på att komma in i den nya körningen, förutom lite påskfirande i småland för någon vecka sedan…


Helgen som gick har det dock skett mycket ”nyttosaker” kan man säga. För det första så har jag bytt om till sommardäck på bilen. I samma veva tvättade jag och vaxade den. Blev sååå fin och blank. Har även tömt min tvättkorg och tvätta allt som fanns i den (och bredvid). Blev fem maskiner.


Igår, lördag, var jag lite halv om halvt, oplanerat på dans i Åkersberga. Ingen normal dans så att säga utan det var dans till bandet Dr Krall som spelade goa 50 -60 tals låtar. Hade en riktigt trevlig danskväll. Men det brukar man ju ha med dansare…


Till sist.. Pratade med en go vän från småland idag. Hon sa nåt som samtidigt fick mig glad men bekräftelsen på nåt jag själv tänkt på..
För drygt ett halvår sen var hon och några kompisar till henne här på besök och bodde hos mig under tiden de var på kurs/utbildning. Och jag är som jag är när jag får besök, dvs väldigt gästvänlig etc etc. Fick idag då höra att de tyckte det var märkligt att en sån snäll och go kille som jag inte hade sällskap/flickvän, vilket jag själv undrat många gånger :/. Varför säger det aldrig klick på riktigt nån stans?


Trevlig vecka!
Skriv gärna kommentar på detta eller andra inlägg (behöver inte fylla i alla uppgifter, räcker med namn eller signatur)


Borta bra, hemma bäst - fast Thailand duger åxå :)

Att planera eller inte planera. Det var det som var planen. 


Drygt tre veckors semester i Thailand är över och timme för timme, dag för dag kom verkligheten i kapp och man sitter nu och sammanställer resan i denna blogg.


Med endast flygstol till mångmiljonstaden Bangkok och handbagage packat begav vi oss av, jag och min gode vän Per alias Pepan, iväg i en taxi till Arlanda för några veckor sen. Temperaturen ute visade minus 15 grader denna förmiddag i Sveariket.


Efter först flyg till Finland och sedan därifrån (med ett betydligt större flygplan) landade vi så småningom i Thailand på morgonen, lokal tid, ett dygn efter avresan från Sverige. Den enorma temperaturskillnaden mellan kontinenterna blev ett faktum och lite av våra ”engångskläder” åkte i soporna.


Under resan dit hade vi planerat lite löst vart vi skulle ta oss och vilka platser/öar som skulle ingå i ”rundresan” i det förlovade landet för oss Skandinaver. Att säga att något är dyrt i Thailand är ju som att påstå att AMS tar väl hand om alla arbetslösa. Men för den sakens skull betalar man ju inte hur mycket som helst för saker. Och det tillhör att pruta på i princip allt även om det är billigt med svenska mått mätt..Mer om det senare.


Efter lite ändrade planer (eller hur var det, hade vi nån plan?) då det inte fanns någon ledig avgång tidigast efter åtta timmar till Koh Samui hamnade vi så småningom i Pattaya. En taxiresa dit på ca 1,5h för ca 300 sek. Men detta var en av resans nitlotter. Ett ställe lika mysigt som en vältrafikerad grusgrop gjorde att vi bara blev där en natt för att sedan fortsätta till ön Koh Samet (den ön fanns med i vår sk plan). En ö riktigt liten mysig ö som hade det mesta.  Men ändå inte en ö som är något för två singelkillar att stanna för länge på då det var lite FÖR lugnt med både uteställen och shopping.


Blev dock fyra nätter här efter att bl a sett mer eller mindre hela ön och alla ”vart- leder- den- vägen- bäst- att -kolla -så –vi- inte- missar- nåt kul” på vespa. Ett resonemang som även användes vi andra åkturer på andra öar.  När man reser med Pepan så är det en stor lögn att säga att saker och ting hänger upp sig :D. Vilket inte magen heller gjorde… Åkte på magsjuka kvällen innan vi skulle förflytta oss till huvudresemålet, Koh Samui… Magen var helt tömd på både det ena och andra sättet och aptit fanns inte så det var med lite oroande känslor man först åkte båt i dryga halvtimmen, sen taxi i dryga timmen och till sist inrikesflyget i dryga timmen. Och detta för ett pris (drygt 1000 sek) som du inte ens åker taxi i t/r till Arlanda från Stockholm på .


Koh Samui är en ö som har ALLT vad gäller just allt. Och då menar jag inte bara bra och dåliga stränder/boende. Här finns bla en av Thailands finaste inrikesflygplatser, tre golfbanor (först trodde vi att det bara fanns två men tack vare fenomen ovan med vespa hittade vi en till långt uppe bland bergen). En av dessa banor spelas Asien-touren på  om jag fatta Pepan rätt. (Pepan är ett golffreak)  På K.S kan man helt enkelt göra/uppleva det mesta. Krokodilfarmer, vatten fall, ormshower med mera. I det stora hela stannade vi här resten av resan tills det var dags för hemfärd.


Under denna resa har man som ni förstår upplevt mycket. Och det tackvare att vi båda tar det lite som det kommer. Man behöver inte strukturera upp hela resan på en gång. Ta sökandet av boende när vi bytte ö/strand te x. För er som inte varit i Thailand så är det lättare att hitta alla hotell/bungalows om man går på stranden. Utifrån gatan är det näst intill omöjligt att avgöra hur och att det finns ett boende på just den infarten/tvärgatan. Och det är ju närheten till stranden och läget till övriga aktiviteter som är avgörande. Och det var inte utan än att vi mer än en gång kände oss som partypolarna Robban och Berra? i ”Sällskapsresan”. Och då menar jag när de letar efter en krog och säger nåt i stil med: ”Ska vi ta här eller ska vi ta nästa?”. Fast för oss gällde det även vi sökande av boende OCH när vi skulle äta/öla… Vad gäller liknelsen för party party får vara osagt :P


Och ställen vi bott på har minst sagt varierat i klass. Kostnadsmässigt har det inte skiljt så mycket, omräknat i svenska slantar. Ett av boendena var det så pass dåligt städat, slitna byggnader och luftkonditionering som lät som en cementblandare.. Vi skulle stannat på detta boende i tre nätter, vilket vi också hade förbetalat för (ca 100 kr/pp och natt). Men efter natt två gav vi upp efter att vaknat av att grannen på andra sidan väggen hade damsällskap och aktivteter därefter. Och då kan tilläggas att jag sov med öronproppar men vakna ändå…Sista natten fick helt enkelt brinna inne och vi drog till en annan ö, Koh Phangan.. Där hamnade vi, för samma pris, på ett hotell av högre klass utan strand men väl en pool istället. Och namnet, Friendly Resort levde verkligen upp till namnet. När vi till och med lämnade dricks på rummet till städpersonalen efter sista natten påtalade personalen att vi glömt pengar på rummet och kom och gav oss dem tillbaka..Rörde sig i runda slängar om ca 15 sek.


Det var också på den här ön vi fick uppleva något riktigt skumt, bokstavligt talat, på en av stränderna. Ett skumparty! Tyvärr, på gott och ont, hade jag kamera och lite andra värdesaker i fickorna. En liten stund hann jag vara inne i bubblorna innan jag blev för blöt… Men det blev skumma bilder, haha.. 


Är som bekant för många ingen person som dricker mycket eller ofta. Men när man är på en sån här resa i ett varmt och billigt land blir det liksom lite naturligt och nästan självklart att man tar sig en öl på kvällen när solen gått ner. Och det just för att det är sån skön känsla att sitta där på en restaurang vid vattenbrynet eller på en liten bar på köpgatan (eller både och). Eller varför inte bara utanför hyddan/på balkongen. För en Singha (Thailändska ölet nr 1) smakar ju bättre en ljummen kväll där iförd lätt klädsel än på en krog i Shlm.:)


Och när man hittar ett lite favoritställe i form av en ombyggd folkvagnsbuss då är det svårt att inte lockas av frestelsen av en öl/drink. Just för känslan och atmosfären. Denna lilla utebar blev också vår lilla depå under shoppingen. När vi märkte att vi prutade dåligt gick vi helt enkelt tillbaka till ”bussen” och tog en bira innan vi fortsatte. Tror vi gjorde fyra såna depåstopp en kväll J. Som ex köpte vi Dieseljeans för ca 160sek/styck.  Kan ju erkänna att vi ”shoppade”  mer än en  kväll..*ler*


Ja, det går att skriva och berätta mycket mer om denna resa. Men svårt i textform samt att det blir lättare om man kan berätta tillsammans med bilderna. För det togs ca 600 bilder, allt som allt.


Som avslutning på bloggen vill jag passa på att tacka min gode vän Per alias Pepan för en skitkul,  trevlig och ”enkelt” genomförd resa ihop. Det finns mycket dumheter och annat skoj man skrattat åt och jag vet att jag sa till Pepan vid mer än ett tillfälle: ”Tänk på vad du säger. Det kan hamna i min blogg”. Men vissa saker ska inte skrivas här och en del saker minns jag helt enkelt inte. Hur som helst så gick det bättre än väntat då jag av erfarenhet från tidigare resor/äventyr vi gjort att vi båda kan ha starka viljor och vara envisa. Men det var inte för inte vi gav oss iväg för vi visste ju båda att kommer att funka även denna gång. Vilket det också gjorde över förväntan om ni frågar mig.:P


Till sist.. Vi hade ingen större plan(ering) på vår resa men dryga tre veckor går snabbt när man har roligt. Efter lite förseningar landade så småningom vår(at) plan i Sverige och vi återtog svensk (och kall)mark under fötterna. Men i själen lever värmen och roliga minnen kvar läääänge. *ler längtande*

Skål!


Thailand i bilder..

Ett axplock av bilder som associerar till texten i ovan inlägg. Fler blider finns på min sida på Facebook.

På vespa i Thailand ser man mer än vid en guidad tur..   Det är så här det ska se ut när man äter vid en strand i Thailand ...Friendly Resort på Koh Phangan 


 och en minst sagt duktig och modig skötare.. Fast keldjuren är hypnotiserade...  Så här ska ett boende i Thailand se ut..Eller som Pepan sa: Byggnaden ska vara lägre än en kokospalm:) Koh Samui´s flygplats


Nya vägar och nytt år

Då är årets första blogg i fullfärd med att verkställas. Var visst ett tag sen jag skrev något här så några av er kanske saknar nåt kul/intressant att läsa?
”Vad vet jag” som vän i småland brukade säga när han fått lite i sig. Och eftersom jag ställt frågan men inte fått nåt svar så ge mig gärna en pusch via mejl/sms eller kommentar i senaste inlägget om ni tycker det dröjer med uppdateringen. :)


För det är ingen risk att det inte finns nåt man kan trolla fram med ord som kan vara intressant att skriva om. Det blir bara helt enkelt inte av--


Vad har då hänt sen senast? Ska ge mig på en kort sammanställning så gott det går.


Till och börja med så var det ju julafton efter senaste inlägget. En julafton som denna gång inte firades med mina släktingar i småland då jag jobbade hela julhelgen (utom julafton). Julafton blev mycket stillsam. Ett besök av en mycket god vän som var på genomresa och lite kyckling och pommes till Kalle Anka på tv:n var de stora ingredienserna. Givetvis ett besök till en kyrka dels pga av förra inlägget och dels för att det är en fin tradition vi har. Även om jag var själv ville jag hålla fast vid det.


Nyåret
kom som det brukar. Denna gång firades det här upp i Stockholm med några goa vänner efter att jag varit nere i småland i mellandagarna och hälsat på. Det var ju trots allt julhelgen. En utav de bättre nyårshelgerna måste jag få säga. Vi var ett litet gäng på sex personer som åt trerätters hos Anja och Björn, spelade lite Nintendo Wii, (grymt skoj dessutom) pratade och skrattade och skålade in vid 12 slaget med lite skumpa. Lugnt och sansat precis som det ska va. Att ”festa loss” är inte min grej längre eller har väl aldrig varit.


Det nya året som kom och har i skrivande stund 246 dagar kvar. För några dagar sedan fyllde min käre far 60 år som firades med hela familjen en weekend i Sälen. Där åkte vi bla hundspann vilket var en härlig upplevelse trots att man blev utskälld. Ja, hela vistelsen i Sälen dessa dagar var underbara. Givetvis testades backen liksom ölen på afterski stället och toppstugan.


Tyvärr började min resa dit från Sthlm med att bilen slutade fungera i Säter och jag fick snällt åka med Assitance Kåren till Borlänge för att där få hjälp på en verkstad med att fixa generatorremmen och dylikt. Oförutsedda utgifter men ändå ett litet ”äventyr”. Skulle kunna skriva en egen blogg om bara resan dit och hem men kanske blir en annan gång.


Det var lite om det. Lägger med ett par bilder från ett då för stunden kallt men vackert Sälen..

Tjao/ Tussen

  skidvy  Hundspann  skidbacke, natt


Till minnet av mormor.

Idag är det exakt 10 år sen det ofattbara hände och närmsta jularna inte skulle bli sig likt. Och denna blogg skrives med stundtals gråtande ögon och i syfte att hedra min kära mormor samt att jag tänt ett ljus brevid TV:n  Men det är inte så lätt att skriva blogg om en så här sak utan att bli för personlig. Skulle även varit i en kyrka och tänt ett ljus där :S


Det var dagen innan julafton och jag och syrran skulle helt enligt traditionen fira ”lill-julafton” hemma hos mamma och pappa på vårat lilla vis.. Gröten och julskinkan stod på bordet, julgranen klädd och det doftade ljuvligt av alla de slag. Allt var upplagt för ännu en underbar jul tillsammans med mormor och morfar på besök under själva julaftonen.


Men denna julafton skulle inte bli sig lik på många vis… Från radion i hörnet av köket gick de ut med ett nyhetstelegram på lokala nyheterna att en äldre kvinna omkommit i en trafikolycka utanför samhället *namn*


Jag minns så väl att det syntes på mamma att hon fick en såndär oroväckande känsla i kroppen som inte alls var likt henne.. Det dröjde inte länge efter nyhetstelegrammet som telefonen ringde och en kuslig känsla spred sig i det annars så gemytliga hem mina föräldrar har.


En kuslig känsla som tyvärr inte var en bluff. Det var, precis som ni kanske förstår, vår kära mormor som de hade talat om på radionyheterna. Känslan och stunden den dagen för 10 år sen glömmer man aldrig.


Mormor och morfar bodde på en liten gård i ett mindre samhälle och var lite lokalkändisar inom länet. Främst för att min morfar var bokstavligt talat en expert på nästan allt vad snickerier och annat som hade med ett sågverks råmaterial att göra. För att inte tala om hur populära hans träekor och sk ljugabänkar var.


Och det var genom honom min kära mormor också blev "känd" och var riktigt omtyckt av verkligen alla.
Man var alltid välkommen in på kaffe och/eller en bit mat och blev ordentligt omhändertagen på alla tänkbara vis. Från den lilla vedledade spisen lagade hon den mest underbara mat man kan tänka sig (tyvärr är det väl inte förrän nu efteråt jag förstått det). Den lagades inte direkt fettsnålt men så var det ju på den tiden. Och när vi barnbarn sov över där så finns inget än idag, inte ens den lyxigaste hotellfrukosten, som slår hennes härliga frukost med otroligt god varm Oboy och även mannagrynsgröten.


Detta var bara några av de saker som vår lilla familjekändis med det otroligt stora och varma hjärta bidrog med under sina lite mer än 70 år. Morfar gick bort i naturlig bortgång några år efter detta. Även det var en stor förlust för både oss och samhället de levde i. Trots att det var mer väntat…


Avslutar denna blogg med att rikta mina ord direkt till dig mormor där uppe i himlen.: Jag tänker på Dig även om jag är dåligt på att gå i kyrkan. Hoppas Du har det bra och att Du blir lika väl omhändertagen på samma sätt som Du tog hand om alla här på jorden. För hur än snäll en människa är eller duktig på att laga mat kommer de aldrig att komma upp på samma nivå som Dig mormor. Och jag kommer aldrig att glömma de sista orden Du sa till mig/jag hörde från dig, några dagar efter att jag muckat från lumpen samma år bara någon vecka innan jul.


”Så du har blivit en soldat och en riktig man nu lille pojke”
…. Ja, och beviset för det hoppas jag du bär med stolthet där uppe. Nämligen mitt Soldatmärke..


*knäpper mina händer och gråter lite*


Det vita guldet

Opps..:Det var visst ett tag sen man skrev nåt här... Gör ett litet inlägg bara för att visa er att skrivandet forfraranär är i rullning, om än lite saktare...

Och rulla sakta, det är något man fått göra de sista dagarna ute... Tyvärr så finns det ju de som rullat på mer än hjulen och hamnat i diket...För allt för många, i nio av tio fall bilister, tycks inte fatta att när det kommer snö så måste man ta det lugnare!!!

Och det är också allitid lika kul att läsa och höra i media över att folket, främst Stockholmare, blir förvånade och "chockade" när det konstaterats att det blivit lite vitt täcke ute... Hmm?? Det finns fyra årstider i det här landet, varav en kallas vinter och det lika med snö och halka och därmed ta det lite lugnare...
Så att bli "chockad" etc är ju bara fånigt..Ungefärr som att åka till Thailand och när man kommer hem utrbrister man med förvånad stämma:"Jäklar åxå, jag blev visst brun/solbränd"...

Men sånt här väder som varit nu, vilket inte är nåt katastrofväder egentligen, gäller det bara att ta det lugnare..För vi människor är ju ena bortskämda jäklar där vi är vana vid vissa runtiner och att dessa tar en viss tid..

Tänkte fortsätta detta inlägg om hur det kan vara att köra tungtrafik detta väder men inser att jag inte kan skriva det kort nog så det kanske får bli ett eget inlägg...

Nästa inlägg kommer nog tyvärr att bli ganska blött inlägg och skrivas runt jul....

Så fram tills dess, ha en riktigt skön helg och God Jul i förebyggande syfte/ Tusse

Maniac och femtio öre

Sitter här nu på andra sidan skärmen av det du läser med en sån go känsla av positiv energi, glad och tokiga minnen/bilder i huvet och stundtals ett sånt där lite fånigt smile på läpparna.

Och nej, jag har inte varit på klass återträff (även om det säkert skulle kunna framkalla samma symptom) eller lekt med syskonbarnen.  Har heller inte gjort nåt ”dumt” .


Tusse (jag) har helt enkelt varit på en ”simpel” danskryssning. Efter lite bollande och sms hit och dit och beslutsångest om man skulle åka på DBK eller kryssning blev det tillslut en hytt med två av varje sort som drog ut på Östersjön och Paradiset, dvs Birka Paradise och till tonerna av bl a Casanovas från dansbandsscenen.


Och man kan säga mycket om en kryssning om allt möjligt. Även om jag ibland inte (vill) förstå uttrycket ”det som händer på en x-ning……” I det här inlägget behöver det eg inte användas.


MEN något som jag dock kan konstatera ännu en gång är att en kryssning ger en så mycket energi, inte bara på plats utan resten av helgen och kanske längre därtill. Och det beror egentligen inte på några större onaturliga saker.


Har man ett gäng härliga tokar man delar hytt med, så är det nästan A och O för en lyckad kryssning. När alla verkligen sprudlar och utstrålar positiv anda från första stund man ses vid terminalen, ger varandra småpikar (fullt av kärlek förstås), gör ”high-five” för att man råka få till en avgörande kommentar om något den andra sa, härliga skratt, bjuder på sig själv vad gäller lite galenskap och go dans med delar av hyttbefolkningen. Ja, det ska mycket till för att man inte kommer hem som en ny människa.


Får heller inte glömma hur prisvärd en X är jämfört med en "vanlig" danskväll. En hytt för några hundra och du har tillgång till både spa/relax, ”spritbutik”, dans och discogolv, restauranger, trubadur och piano underhållnig med mera. Vad kan slå det?


Personligen är jag lite förvånad över mig själv. Hade jobbat sen kl 0400 samma dag för sjätte dagen i rad och trodde att jag inte skulle orka med hela natten och vara på så bra humör som jag var pga tröttheten. Men ovan faktorer trollade med min kropp för stunden, bevisligen.


Vad kan man då säga om själva dansen? För mig är en danskryssning INTE enbart dans utan även lika mycket partyparty, socialt umgänge och konsten att bara vara och njuta av tillvaron. Men när man väl står där på dansgolvet och släpper loss till en go bugglåt eller njuter i en härlig fox med en dansant tjej/kvinna, då kan iaf jag känna mig speciell. Har ingen ambition att visa upp mig (finns inget att visa) men eftersom vi fyra + några till var de enda som verkligen kunde dansa på riktigt OCH festa tillhör vi ju en liten ”unik” skara på båten som delvis drar uppmärksamheten till oss. Och det bara för att vi gör det vi gillar (dansar) på naturligt och kontrollerat sätt (läs: inge fylledans/hemmasnickrad bugg).


Dock har resan lärt oss och förhoppningsvis även personalen en liten ”läxa”. Och det är att man ska säga till INNAN att man vill ha splittrad nota när man ska betala. Annars kan man få ett mindre bra bemötande. Fast eftersom hon inte kunde bemöta vårat sk ”misstag" (eg gjorde inte VI något fel) på ett servicevänligt sätt fick hon snällt nöja sig med bara femtio öre i dricks, haha.


Till sist…
En kryssning är inte slut bara för man kommit i land. För är det något som jag uppskattat på sista tiden vad gäller kryssningar så är det två saker (förutom den kick HELA resan ger).

Det första är att man inte behöver stressa av båten för att hinna med anslutningsbussar nu när man bor i sthlm. Kan lugnt låta 95% av alla andra gå av först istället för att trängas :)

Det andra är att ”tona ner” kryssningen genom att tex fika/äta  /ta en öl på fastlandet när man anlänt och ha lite eftersnack istället för att splittras vid kajen och sen tillbaka till vardagen. Blir så rumhugget och ensamt så snabbt. Denna resa blev det verkligen en mysig nertoning. Synd att inte hela konceptet vi tänkte gick i lås..


”Maniac”
-  vad är det för jäkla skitlåt föresten ??*ler* ( http://www.youtube.com/watch?v=ruh9oKT6HZw ) Har suttit nu under denna skrivning och lyssnat på låten minst 25 gånger…Förstår inte att en sån låt kan sätta sig på hjärnan så nåt bra var det säkert med den, haha .. Kanske blev lite skadad då vi ville att fler än Casanovas skulle göra våra nynnade tankar till dansvänliga toner… :)


Sport

Nu kommer nog min första riktigt kritiska blogg... Och det här mina tankar, inget annat!

Har aldrig varit nåt större snille vad gäller sport, vare sig av utövandet eller av intresse vid sidan av. Och jag missunar inte de som håller på med sport. Alla har vi olika intressen. Men folket vid sidan av...

Många gånger när jag gick och kollade på det lokala fotbollslaget hemma i min hemort var det mer vanligt än ovanligt att när jag kom hem och pappa fråga: Hur gick det och vem gjorde (ev) mål?
Inte en aning, sa jag. Jag gick dit för att träffa folk och vara social samt stötta föreningen med min entréavgift och köpa lotter...

MEN.... som det är nu, och har varit i många år bland de stora klubbarna i landet, är de som säger sig stötta laget och är supporter och allt "gulligt"... I helvete heller..!!

Hur faan kan man kalla sig för supporter och säga sig stötta laget när de vill bråka, sloss, ge sig på laget/dommaren och allt annat skit även utanför/efter matcherna.?
Varför ska det vara så jävla svårt och fatta att det bara är sport det handlar, én boll som är rund, vanliga människor som utövar sin hobby (eller yrke som en del vill kalla det??). Kalla sig för vad man vill men inte faan är man en supporter om man deltar i ovan beskrivning. Och ja..det faktiskt mest inom fotbollen detta händer..
Får inte glömma att det finns ju tack och lov väldigt många som är där som supporter och beter sig som en sådan.

Nu finns det ju väldigt många, och framförallt i de mindre ideella klubbarna som är VERKLIGA supportrar. Har själv kört buss åt många lag inom olika sporter och sett vad en VERKLIG supporter är. Och man kan givetvis inte jämföra små klubbar med de allsvenska. Men faktum kvarstår dock.

Håller som bekant på med dans till och från och hittade en text från en orkesters turnédagbok som kan ge en tankeställare med ovan text i bakhuvet. Håll till godo!

Urklipp ur dansbandet Kindbergs turnédagbok

 P.S När jag kom hem till Stockholm på Söndagskvällen möttes jag av ett smärre inbördeskrig på Gullmarsplan. Ett horribelt koppel men förfriskade ungdomar, samtliga av någon anledning med grön och vita halsdukar och mössor skövlade runt och vrålade, kastade flaskor och allmänt terroriserade varandra och sin omgivning. Min gissning som utomstående var att det inte var någon lokal syförening på väg från ett möte utan snarare hade något med boll eller puck att göra. Vad vet jag?

Man kan kan inte låta bli att fascineras över detta fenomen som uppstår just här med jämna mellanrum. Det är fylla, slagsmål, vandalisering, trakassering, kräkning, vrål och glåpord. Frågar man någon om tredjevärldskriget brutit ut får man garanterat svaret att nej, det har med sport att göra. Hm, eh, jasså?

Lek med tanken att föra över de här attributen på vår nisch av tillvaron,  nämligen dans. Vi gör så här. Efter en kväll på Mälarsalen går vi därifrån i klunga ner mot tunnelbanan. Vrålandes på Wahlström "nyskild, lonely och ensam" i falsk kör. På vägen dit passar vi på att kasta ett gäng buggskor genom några dyra skyltfönster så glassplittret yr över stan. Vi passar också på att misshandla några pensionärer som har fräckheten att påstå att Curt Haagers spelar bättre än Perikles, rejält. Vi kastar dansbandsplattor och affischer på Scotts  över hela stan.

 Så fortsätter vi helg efter helg och dans efter dans tills det blir piketpolis, kravallstaket och extrainsatta ridande poliser utanför Yesterdays. Ärligt talat. Hur många veckor skulle det ta våra övergödda politiker att förbjuda och bannlysa allt vad dans heter? Inte länge!

Men det klart, skillnad ska det ju vara, eller hur?

Men ändå, lek med tanken.


Ett radarpar till fots (tass)

Fyra tassar och en konstant viftande svans och bedjande blickar om både mat och lek...

Veckan som nu snart är till ända har varit en av de bästa av mina schema lediga veckor. Detta beror helt enkelt på en tjej som heter Annie. Och jag vet att jag kan verkat tjatig denna vecka och prata mycket om mitt lilla hundjobb. Men det är inte för inte jag gjort det...

Hade fått äran att vara hundvakt åt en väns flickväns ena hund under en vecka medan matte Pia behövde egentid med lillsyrran som förhoppningsvis ska bli lika väluppfostrad som Annie.

Att hundar är och blir kloka och som ett barn är det inget snack om. Tas(s) de bara väl omhand av rätt människor blir de hur underbara som helst. Har fått bevis på det denna vecka :)

Och Annies lilla "spa-vecka" i Stockholm hos ex husse Martin har inte varit fy(!) skam.  Har hon ju hela tiden haft sällskap och någon som tagit väl hand om henne. Bl a har vi varit inne i stan ett par dagar och gått omkring lite både vid Universitet och KTH. Där delade vi bl a på en 90g hamburgare i blötsnöregnet :) (gissa vem som fick äta mest bröd) 
En liten tripp till Mässan i Älvsjö blev det också då en kompis vill ha sällskap dit då det var lättare att parkera bilen utanför vår bostad och gå en kvart.. Även där, på en bänk utanför entrén blev till att dela på en bamse med bröd då jag kände lite hunder i magen (låter bättre om jag skriver så*fniss*)  Och än en gång fick jag äta mest bröd :D
Och så var vi och kollade till det på dansklubben Ebba efter att ha varit på middag hos Nanna:)

Det kan tyckas att det kanske skulle vara jobbigt eller svårt att åka tunnelbana med en hund. Men inte med Annie inte. Hon finner sig snabbt till ro. En liten överblick vad det är för typer ombord sen lägger hon sig snällt ner och väntar tills man visar att det är dags att gå av.

Och jag måste få säga att det är ganska smickrande att se responsen från andra passagerare mfl. De säger inte nåt men man kan SE att de tänker: ”vilken duktig, gullig, lydig hund” etc. För hon säger ju inte ett ljud eller stretar emot. Snarare en blick som säger ”jag är snäll. kom och kela/lek med mig”.
Fattas bara att jag skulle gjort hundtricket :P

Men nu när denna vecka är slut efter många promenader, både på morronen och sent på kvällen i både regn/blötsnö och kall nordanvind, en massa bus i skogen och ompyssling rent allmänt så är det inte utan att det känns lite tomt här i lägenheten. Blev faktiskt lite tårögd emellanåt igår. Även om en hund inte kan vara med överallt så är det så otroligt tacksamt att komma hem till någon som verkligen visar att denne blir glad över att se just  MIG.

Så jag kan förstå de som verkligen lever för sin hund och att semester, jobb mm planeras utefter det. För det är nästan det jag gjort denna vecka och jag hoppas och vet att det kommer fler tillfällen att få ta hand om världens goaste Finska Lapphund. Ni som träffade henne vet jag inte överdriver.

Och sist men inte minst så kan jag stryka under på orden "det märks att du är hundkär" som en vän sa till mig sent igår när jag nämnde en viss saknad/tomhet efter bara en veckas hundjobb. Svårt att inte fästa sig vid en hund som Annie.

   

 

       


Förändringar...

... av min blogg har äntilgen fått lite fart här :)..
Sitter nu med jämna mellanrum och ändrar looken lite här med hjälp av denna sida : http://www.designadinblogg.se/2008/july/bakgrundsbild-i-menyn.html

Tillhör inte skaran som är så värst smart när det gäller koder, stilmallar och allt vad det heter som man kan ändra.

Hur som; Du som läser min blogg, ha lite tålamod med att ändringar av olika slag sker med jämna mellanrum ett tag framöver...
Har dock inte så stora krav men det ska ju vara lite mer än en av de färdiga förslag som finns :)

Och du..Lämna gärna feedback på vad du ser :)

Thanks! / Martin

Vad gjorde du inatt?

Som vanligt har man en hel del tankar. Många av dem gör sig mer påminda under nattkörningen:).
Dagtid/jobb i all ära och vad det innebär

men...


...det är på natten vårt "dagliga bröd" tillverkas, packas och levereras för att vi konsumenter ska få färska varor i butiken.

...det är på natten vägarbetarna kommer ut/fram på de stora vägarna när trafiken lugnat ner sig så att de kan byta ut vägskyltar, belägga vägen mm. Detta för att vi dagen efter ska få så problemfri framfart som möjligt.

... det är på natten många företag och industrier får sina lokaler städade av ihärdiga och duktiga firmor. Likaså stadens gator.

...det är på natten tunnelbanevagnar, stadsbussar och andra kollektiva färdmedel lagas, reperars och tvättas för att vi ska kunna åka säkert och fräscht påföljande dag.

...det är på natten många ser till att befolkningen ökar i antal.

...det är på natten många tjuvar och andra brottslingar har sin sk "arbetstid"

...det är på natten vi uppskattar elektrisitet och ljuset mer än vanligt så vi slipper vara rädda en grå höstdag

...det är på natten en taxichaffis är den stora räddningen för att Du ska komma hem när övriga färdmedel har slutat gå för natten (pga punkt fyra ovan)

...det är på natten många av oss har sitt nöjesliv ute på krogen, dansbanan eller en hemmafest.

...det är på natten du startar den långa resan till ett annat land för att du ska komma fram till slutdestinationen under dagtid

...det är på natten man normalt ska sova och samla energi till nästa dags äventyr.

...det är på natten den hemlöse/uteliggaren mår som sämst

...det är på natten (i sverige) solen lyser stark någon annan stans och sprider ljus och värme

------ bara för att nämna LITE! ------



MEN hur skulle det se ut om alla ville jobba/göra sina aktviteter under dagtid? Landet skulle garanterat stanna...

Så nästa kväll du går och lägger - skänk en tanke till de som tar vid där du slutade din dag just för att du ska få din nattvila och kunna vakna till en ny dag med bra förutsättningar :)

Och du som börjar ditt arbetspass eller gör nåt annat när de andra är hemma -  ta åt dig och inse att utan dig skulle det inte finnas ett fungerande/livligt samhälle.

Sov gott! ;)


Det var på tiden kanske...

... att jag uppdaterar bloggen.? Var visst ett tag sen jag skrev nåt här :s. Det är ju kul att skriva!

Men på senare tid har jag faktiskt tappat det vardagliga suget lite. För det har ju funnits saker att skriva om, om jag velat/orkat. Men när man känner att vardagen inte ger så mycket inspiration eller/och att man inte orkar göra nåt åt det, då är mindre motiverat att dela med sig av sitt liv här..

Ska försöka göra en liten sammanställning av lite av vad som hänt sen jag fyllde 30 :) Och det är några vänner som säger att denna lilla down är någon form av 30års kris? Kanske de har rätt.

Nåväl. För ett par veckor sedan hade jag bestämt att jag skulle åka ner till småland och min kära hemort och hälsa på. Även om mamma och pappa var uppe och hälsade på några veckor innan så var det ju långt ifrån många av de jag vill träffa på "hemmaplan"

Sagt och gjort. Satte mig på tåget ner utan att ha bestämt när/hur jag skulle åka hem till sthlm. Och tur var väl det. För efter tågbytet i Linköping blev svaret enkelt! - Flyga hem (utan Redbull). För härdanefter ger jag inte mycket cred för SJ. Att sitta och åka gammal rälsbuss/tåg (?) sista två timmarna ner mot hemorten är inte vad jag kallar "prisvärt resealternativ" och allt vad de vill kalla sig för. Speciellt inte när det regna in i den samma. Hmm..
För SJs priser är inte relevanta mot vad det ger i utbyte. Inte heller om man jämför det dyra priset med att flyga eller köra bil och vad det ger ur miljösynpunkt.

Nog om det. Ner kom jag iallafall. Lite god, riktig husmanskost hos föräldrarna innnan jag smet iväg till danskursen som fortfarande lever vidare i det lilla samhället Ruda. Där lyckades jag "samla" många på en plats helt automatiskt av de som jag ville träffa. Lite smart är man allt.En del blev mycket överaskade.

Ett annat givet inslag i mitt besök var förstås mina syskonbarn och träffa dem utan stress eller tider att passa. En hel eftermiddag med Melvin, 4år, med bl a besök i lekparken stod på schemat :)

Även min käre mor bidrog till en trevlig kväll denna gång. Eftersom jag som bekant fyllt år tidigare i höst utan att direkt firat det hade hon bjudit hem mina farbröder med respektive på lite kvällsfika. Fick några fina presenter men som tyvärr fick läggas till arkivet till vidare då jag ännu inte har någon egen bostad som jag kan sätta MIN nich på.
Mammas nya stolthet, förutom barn och barnbarn, var en nyinskaffad kattunge på 12v som hon tagit hand om efter att några idioter lämnat dem åt sitt öde i kartong längs med motorvägen..

Efter lite mer besök, både inom occh utanför samhället, var det så småningom att ta sig mot Stockholm igen,. Denna gång med flyg som bekant. 50 min med flyg till Bromma är nåt som jag gärna gör fler gånger. Speciellt när det dessutom är BILLIGARE än tåg.  Härligt att se Stockholm från ovan :)

För några veckor sen hade vi även möte på jobbet med efterföljande boulespel och lite party. Och det var riktigt kul (och svårare än jag trott) att spela boule på riktigt vis (med instruktörer): Det var långt ifrån hur man brukar göra på midsommar. Kul med att umgås lite civilt med jobbarkompisarna ibland åxå.

Även en gymt trevlig och kul tacokväll med goa vänner i Åkersberga. Ni som har Face kan se bilder där :)

Finns mer att skriva om, om man vill gå in på lite mer små saker. Men känns som att dett inlägg blivit långt nog.

Vill dock avsluta med att reflektera över ett par saker.
Det ena är att dansen är det nog dax att ta "time-out" från. Varit ute några gånger på sistone men inte känt mig glad över att få dansa eller haft nån känsla i det hela. Och trots att jag dansat i drygt 8,5 år så känns det som om man trillat ner till ruta ett och dansar som en nybörjare, utan takt, roliga/nya turer, spex, bjuda på sig själv som person mm..

Det andra är att jag faktiskt kan erkänna att jag ibland känner mig ensam/bortglömd. Ensam i den bemärkelsen att många gånger när man vill göra nåt/aktivera sig eller bara vara social är det JAG som tagit det första steget till att vilja umgås.  Ytterst sällan det händer nu för tiden att någon pejlar läget rent spontant eller så (och vill träffas), utan ärende. Har några få som hör av sig nästan dagligen men bor tyvärr för långt bort för att ses...
Men ibland känns det faktiskt som om intresset av umgås inte är ömsesidigt... Eller har jag för höga krav på min omgivning?.
Hur som så är det så här det känns emellanåt. Vad som sen är "rätt" eller "fel" är inte min sak att avgöra
Ska inte fördjupa mig mer i det här nu.Svårt att förklara i textform utan att det blir fel. Men jag finns ju också..(?)
Kort kan man väl säga att man saknar en bästis inom stan som man gör allt och inget med. Inte bara prat via telefon/msn. 
Vill dock poängtera att jag har många otroligt goa vänner.... M

Det var det..Tack för du/ni läste ända hit. Lämna gärna kommentar.

/ Maritn



mammas 12 veckors baby, Mysan


Mysan, mammas nya misse sedan Zimba
inte änvände övergångstället på vägen


rutchekana med Melvin
Melvin och jag i dubbelåk i rutschekanan
    
Boule med jobbet
Boule på  riktigt vis


inget fusk här inte

 
Tjabba tjena Melvin!!!


Berörande text

Efter en underbar helg med många härliga skulle man ju kunna tro att jag tänkt skriva ett inlägg om det. Men icke sa nicke... Behöver lite bilder för att i så fall kunna göra ett komplett blogginlägg. Och dessa bilder finns på en annan kamera.

Istället kommer det en text som följde med en av de presenter jag fick när jag fyllde år
från en av mina närmsta vänner.
Att nedan text berörde mig lika mycket som när syrrans barn sjöng för mig i telefon på nämnd dag är det inget snack om. Håll till godo:)

Vi möttes på en regnig camping i Malungs by
detta var när jag inom dansen var ganska ny
Du var gästfri och bjöd på varmt the
när jag hade åkt hoj och kom fram klockan tre

I förtältet satt vi alla och ljög
på presenningen med trasmattan låg alla skor i en hög
Det märktes direkt att du var ovanligt snäll
därför blev vi kvar hos dig till det blev kväll

Nu när du min vän, som jag även kallar lillebror
fyller 30 år och äntligen blivit stor
undrar jag vad han ska få, denna tok
e väl ingen idé att ge honom en bok?

För när du sitter på jobbet i din stora bil
upptagen med att ratta den, mil efter mil
så kanske du ändå ibland vill ha nåt annat att göra?
Du kan inte välja på mycket, för du ska ju köra

Men nu vet jag! Här ska du få höra.
------------------------------------------------------------------------

Tack E för dessa fina ord :)


En musicalisk helg på hög nivå

Vet i tusan hur jag ska börja denna blogg. Efter en trevlig helg blev det väll en inte lika trevlig start på veckan.. Kommer ev att skriva ett annat inlägg om just denna dag...

Helgen till ära var mina kära föräldrar här på besök samt en kompis som jag bjöd med upp i samma veva.
För lite drygt två veckor sedan gick jag ju rakryggad in i nästa decennier och de var i
syfte av det som besöket blev ett faktum.

Ett besök som blev lite till det bättre måste jag få säga. Och mycket tack vare min kära mamma som det är lite "jädra anammat" i om man så säger :)
Hon hade redan långt i förväg planerat denna helg åt oss alla fyra. Främst med att boka biljetter till Buddy Holly Musical med Brolle Jr i huvudrollen.

Och det var en musical som innehöll mycket bra musik (blev danssugen redan efter några akter), lite humor och rent ut sagt ett jäkla drag i slutet då det mer eller mindre blev allsång med stående, jublande och applåderande publik. Det hela skedde inne på Göta Lejon. Dock saknade jag lite dans i den bemärkelsen att det blev stundtals lite stelt när låt efter låt drogs av. Några bakgrundsdansare alternativt ett rent dansnummer skulle gjort ett litet + i kanten :)

Tidigare under samma dag hade vi allesammans varit inne i Gamla Stan och shoppat lite i bl a http://www.christinaschollin.com/ - änglabutik och även sett Högvakten under avlösning inför stor publik.

Ett besök, som lockade pappa mer än shopping, blev det ute i det lite mer än 155 meter höga Kaknästornet med dess oändliga utsikt över nästan hela Sthlm. Där intogs även dagens lunch som sedan visade sig hålla i ända till efter musicalen :). Med andra ord, vi blev rejält mätta där "uppe i luften" :) 

På söndagen äntrade de åter bussen som skulle ta dem hela vägen ner till småland och respektive hemorter. Efter lämnade de sig (förutom ett en trevlig helg för oss alla) även ett presentkort på Jack´n Jones, en eltandborste (önskat mig av syster som tilllika är tandhygienist) några kort/bilder från systerbarnen samt en oöppningsbar sparbössa som jag tänker döpa till "Bostadsbidrag - ja tack" .
Detta då jag efter vår lilla shoppingrunda i GS insåg att det inte är lika kul att köpa något till sig själv när man inte har eget boende.
Dax att börja spara med andra ord.:) 

     
 

Bild texter:
1). Högvakten,
2). STOR nalle (jämför med dörren bakom),
3) Kakis (där uppe kan man se ner)
4). Brolle Jr (Omslaget till programmbladet)
5). Egobild i Gamla Stan


Om man kunde fått en puss idag

En schemalagd ledig vecka från jobbet kan ju innebära mycket.
För mig innebär denna vecka konsten "att bara vara".
Och när vädret är näst intill sommarlikt, vad passar inte bättre än en ca två timmars (effektiv tid, t/r) promenad till underbart vackra Hammarby Sjöstad. http://www.hammarbysjostad.se/
Dock tog jag bilen första biten då jag inte vill lägga onödig energi på att gå i "tråkig" miljö.

I morgon eftermiddag kommer min kära föräldrar på besök + en kompis.
Då ska bl a gå på musical med Brolle Jr i huvudrollen :)

!Trevlig helg!


egobild på en brygga i HS

HS -  inte för inte det heter det :)

hade jag haft kvninligt motionssällskap hade jag utan
tvekan testat denna ruta, vem den än varit :)



"Välkommen in i klubben"

Då var den "stora" helgen lagd till historieböckerna.. Och det blir inte nåt "matnyttigt" att läsa där kan jag lova :)

I förra inlägget skrev jag ju att jag mått lite "dåligt" och känt mig lite off så att säga. Trots att man fyllde år i torsdags (GRATTIS till mig själv!) kom aldrig den där lilla glädjekicken eller vad man ska kalla det för. Och preics som jag nämnt innan vet jag lite vad det beror på...

Hur som... I torsdags blev man alltså ett helt år äldre och dessutom yngre än vad jag nånsin kommer att bli. Mao, jag har nu fyllt 30 bast (25 i sinnet dock).
En dag som många säkert skulle göra nåt speciellt på eller nåt annat för att belöna/gratta sig själv..Men inte jag och inte det här året. Kan låta tråkigt men det har som sagt sin förklaring.
Och jag kan erkänna att jag tyckt att det känts aningen onormalt att inte känna nån glädje/inspiration över att fylla år, speciellt nu när man fyllt jämt...

För mig blev det en helt normal (arbets)dag på alla vis förutom att det pep sms/ringde lite oftare än vanligt *ler*. På kvällen bjöd jag dock två av mina kompisar på lite butiksköpt princesstårta.

Även om också lördagen innebar arbete innan en veckas schemalagd ledighet skulle träda i kraft fanns det utrymme för en danskryssning med Birka till Åland. En x-ning som innehöll "allt!:"

Bra väder, dans till hela fyra band på dubbelt så många timmar, god dryck (ej "hallonsaft"), härliga danser, underbara människor/vänner/hyttkompisar/dansfolk, goda räksmörgåsar (ingen x utan att äta en sån), "svajande" dansgolv och mycket mer. För att inte tala om alla härliga skratt man fått.

Summan av kardemumman blir att med tanke på mina förutsättnngar inför denna kryssning blev den bra mycket bättre än jag trodde:). Tack ALLA som bidrog till detta på ett eller annat sätt!

Kram / Tusse

Tidigare inlägg
RSS 2.0