En annan del av mig

En helg på landsbygden kan ju vara alldeles lugn, fridfull, tystare, mindre trafik, mindre stress, skogspromenader osv. Det är vad som sägs iaf...:)

Var i helgen på en snabbvisit till Småland på bl a barnkalas och lite annat. En inre stresskänsla av att jag "måste" hinna med och hälsa på den och den, göra det och det under det dygn man är på plats kunde inte undvikas..

Och jag får nog säga att jag var ganska effektiv ändå.
Började besöket med att hälsa på min kära barndomskompis och bäste vän Magnus som var hos sin farmor på besök, innan jag redan försenad åkte hem till mor och far och installerade mig för att ännu mer försenad åkte till syrran och ettårs kalaset.
Härligt att se ungarna igen och även träffa gemensamma bekanta från "förr i tiden".

Några timmar och antal kakor,bullar och en massa bus och surr senare var det dags för nästa besök.
Sedan länge tillbaka var det planerat att dans åxå skulle hinnas med. Hem till mamsen en snabbis igen för att byta kläder och lägga håret till rätta, hämta pizza och åka till danspolarn. Tack för att jag slapp köra till dansen. Behövde minst sagt vila huvet en stund efter barnkalaset, hihi

Dagen därpå, efter väldigt lite sömn, började med att krypa under bilen för att byta dimljuslampor.
Moderna bilar i all ära, men att detta skulle ta en timme.. Jaja...Vad  hette nu igen. "lugnt på landet"..Inte i detta syfte hoppas jag....

Ett rejs till syrran igen för lite "eftersnack" och även ett socialt besök på danskursen där jag en gång lärde mig dansa. Tog med syrrans 3,5 åring genom att muta med fika och glass. Kanske han sen går i morbrors fotspår? Hoppas han man ju alltid.:)

Lite tårögd efter att ha sagt hejdå och lite kramkalas med syskon, systerbarn och föräldrar var det dags för några timmar bakom ratten igen.

Men tro inte sen att man kan köra nonstopp tebax till Sthlm. Ännu ett besök skulle hinnas med. Denna gång hos en utflyttad danskompis vars barn och sambo jag inte sett på länge.

Inre panikkänsla i bilen på väg dit. Vett och etikett säger att man inte kommer tomhänt till nån man inte sett på länge, speciellt inte när de fått barn sen man såg dem sist. Nödlösningen blev tre trisslotter i ett nallekort inhandlat på a la OK/Q8 i kvarteret innan deras bostad.

Tiden går fort när man har trevligt liksom tevattnet som rann rakt igenom mig, Tre eller fyra ggr fick jag besöka toan på en halvtimme. Nästan så jag tänkte fråga om de hade någon blöja att låna ut...

Två timmar, tre minuter och 47 sekunder senare var man åter i Stockholm och "lugnet". Denna siffra är inte uppmätt genom en GPS uträkning utan ett samtal som varade så länge. Coca-colan som skulle hållit mig vaken är fortfarande obruten...

Avslutar mitt första "riktiga" blogginlägg med en ett ordspråk: " Hemma är inte den plats där du bor - det är den plats där man förstår dig"

Trevlig vecka kära läsare! / M